På
Aftonbladet kan man läsa om de så kallade
bloggbråken. Det är en rad kända
bloggare som har rejäla bråk och det pågår ett riktigt krig därute i
bloggvärlden. Man bråkar om uppmärksamheten och det mesta går ut på att förnedra och trycka ner varandra så mycket som möjligt. Det värsta av allt är att jag vet att folk
älskar att läsa om sådana saker. Man underhålls på högsta nivå när det bråkas och spottas på varandra. Kolla bara på Robinson,
Paradise Hotel,
Big Brother, ja, ni vet, alla de där
trista dokusåporna som inte går ut på annat än att skapa pakter och bråka. Jag menar, vi tittar ju inte på Robinson för att vi vill veta vem som är den starkaste överlevaren och vi tittar inte på
Paradise Hotel för att vi vill se vem som hittar kärleken. Vi vill se på när de snackar skit om varandra, vi vill se när de fryser ut de som inte riktigt passar in och vill vi se alla dessa intriger parterna emellan.
Vi kan ju även gå tillbaka lite längre bak i tiden då det här med
bloggande inte var särskilt stort. Alla minns vi väl Alex
Schulman och hans sätt att marknadsföra våra kändisar här i Sverige? När han var som störst var han också som elakast. Intresset dog helt plötsligt när han en dag kom på att:
oj, det där kanske inte var så snällt sagt. Då försöker man istället hitta någon annan som kan underhålla en. Någon som provocerar, testar gränser och utövar sin så kallade kaxighet.
För att din
blogg ska bli riktigt stor verkar det som att du måste provocera, kritisera och nervärdera och i så fall kan jag säga att jag inte kommer ha en chans här i
bloggvärlden. Jag är inte sådan, kommer aldrig bli och definitivt så är det
inte en sak jag skulle vilja bli känd för. Utsedd till årets elakaste
blogg. Nej, tack. Årets klokaste låter bättre!
Jag är inte typen som skriver om mode, för det finns det redan så många andra som gör. Jag vill skriva om saker som berör, saker som egentligen och på riktigt spelar någon roll. Jag vill göra samhället bättre och det vet jag att man inte gör genom att skriva en massa
crap och vara elak.
Att göra
bloggvärlden bättre och
schysstare kommer vara ett mycket, mycket
tuffare jobb än vad jag trodde från början. Folk vill ju ha kvar det. Det är vad folk vill läsa om. De vill ha intriger och man tycker det är spännande att läsa och följa andras olycka.
Visst har jag fått bra respons men det är också en del som uttrycker sig som så att "
fjortisarna kan gott ha det". Jag säger inte att vissa personer inte förtjänar att få kritik men när man börjar gå in på saker och egenskaper som man inte kan göra något åt har det gått över gränsen. Dock är det ju just
det vi vill ha. Det där med att tänja på gränser och se hur långt man kan gå...
I
guess it's ShowBiz...
Beröm till er stora
bloggare som håller er ifrån
bloggkriget och gör det som ni gör bäst!
Blogga om kloka, härliga och
schyssta saker. Det är det som kommer vinna i slutänden, det vet jag!