söndag 14 februari 2010

Nog är det kalla fakta...

Då var vi åter i en diskussion angående det svenska rättsväsendet.
En man, Per-Anders Pettersson i det lilla samhället Nås har dömts till 1 års fängelse och 50 000 kronor i skadestånd för att ha försvarat en äldre kvinna som var nära att bli strypt i sin bil.
En 26-årig man ska ha slängt sig på kvinnans motorhuvud, alltså fått henne att stanna bilen, öppnat hennes bildörr och tagit stryptag på henne. Kvinnan skriker, (citat: "hon lät som en katt som blev strypt") och då reagerade Per-Anders som stod ex antal meter ifrån brottplatsen. Han greppar det första bästa han kan få tag på, i det här fallet en domkraft och springer fram samtidigt som han skriker mot mannen att sluta. När han inte gör det slår han till honom med domkraften i ryggen och då lyckas han få bort mannen från kvinnan och bilen. Efteråt slår han till mannen i huvudet. Mannen svimmar av, hamnar i koma och tvingas operera in en metallplatta i huvudet.
Per-Anders döms till 1 års fängelse för grov misshandel samt 50 000 kronor i skadestånd till mannen han slog i huvudet.
Mannen som överföll den äldre damen dömdes för misshandel och fick villkorlig dom samt 8100 kronor i skadestånd till kvinnan.


Rätt eller fel? Enligt det svenska rättsväsendet så är det rätt men var går egentligen gränsen för självförsvar och att handla i så kallat nödvärn om man inte kollar i regelboken? Ska den verkliga förövaren få ett lägre straff än den personen som försökte stoppa allt? Tankarna och åsikterna är många och någon rättvisa kommer förmodligen aldrig skipas.

Vad är egentligen rättvisa?

Inga kommentarer: